De åsikter som uttrycks här är mina egna och representerar inte på något sätt Lunds universitets e

De åsikter som uttrycks här är mina egna och representerar inte på något sätt  Lunds universitets e
De åsikter som uttrycks här är mina egna och representerar inte på något sätt Lunds universitets eller någon annan myndighets ställningstaganden.

tisdag 12 september 2017

Forskningsbarometern 2017

Vetenskapsrådet ger sedan något år tillbaka ut en forskningsbarometer med indikatorer som jämför svensk forskning med internationell. Den är nästan helt och hållet baserad på nationella data och i vissa fall på kategorier av lärosäten. Endast när det gäller publikationer jämför barometern olika enskilda lärosäten. I det avseendet har årets barometer en hel del intressant att komma med.

Flera saker går att utläsa ur årets forskningsbarometer om hur Lunds universitets publiceringsmönster ser ut. En första observation är att fysik och kemi samt... hör och häpna ... materialvetenskap vid Lunds universitet har mindre andel av vårt universitets publikationer än vad respektive ämne har i Web of Science totalt. Detta alltså trots att vi haft Maxlab i decennier och trots att vi nu lägger miljarder på MAX IV. Visst inser jag att fysik, kemi och materialvetenskap är mycket mer än sånt som går att göra på dessa maskiner. Och visst inser jag att MAX är en nationell anläggning. Men ändå. Internt har MAX IV och ESS sålts in med att det kommer att lyfta universitetet. Påståendet verkar dock sakna förankring i tillgängliga data.

En annan sak går också att utläsa. Att humaniora vid Lunds universitet, trots att andelen publikationer av universitetets samlade publikationer är relativt liten jämfört med Stockholm och Uppsala så har vi större andel av universitets publikationer än vad som gäller i Web of Science totalt. Dessutom har vi en större andel högt citerade artiklar än Uppsala, ungefär på samma nivå som Stockholm, Göteborg och Umeå. Detta sista innebär att humanioras starka publiceringsmönster knappast kan härröra från en massa svenska publikationer i antologier och andra sammanhang som inte citeras. De lärosäten som sticker ut i sammanhanget är annars Linnéuniversitetet där humaniora är både relativt stora, dock med relativt låg andel högt citerade artiklar. I Linköping är man tvärtom bra på andel högt citerade artiklar, men publicerar istället mindre andel av universitetets artikelvolym än vad som kunde förväntas från humanioras andel av Web of Science.

Om man nu relaterar allt detta till hur lite fakultetsmedel för forskning som humaniora får i Lund jämfört med andra större universitet så blir bilden mycket positiv. Humaniora i Lund står sig bra med lite fakultetsresurser jämfört med hur det ser ut på landets övriga universitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar